Friday, October 07, 2005

Flummig kritik av svensk läroplan...

Dax att döda myten om den svenska läroplanens flummighet, kritikerna i sig visar däremot prov på en stor portion av egen flummighet. Ofta kritiseras skolan att i grunden vara flummig och självklart kan man ha den uppfattningen, det råder åsiktsfrihet. Men oftast är kritikerna personer som INTE tagit till sig innehållet i läroplanen. Lpo94 vilar nämligen på en kunskapssyn som bland annat formats av den akademiskt väldigt ansedda och i skolsammanhang inflytelserika pedagogen John Dewey på slutet av 1800-talet. En framsynt man med öga för framtidens kunskapsutveckling.

En oerhört kort sammanfattning av hela hans arbete men som ändå ger en bra bild av tanken bakom kan beskrivas som att det fria arbetssättet noga måste struktureras, förberedas och följas upp. Tyvärr har de som inte lagt manken till ordentligt tolkat läroplanens friare delar som att "släppa eleverna att själva söka kunskap". Dewey menade tvärtemot att man i en mål och resultatstyrd skola måste kombinera begränsningar i elevens frihet men samtidigt stimulera till lärande på djupet. Frihetsgraden syftar till att stimulera och motivera och träna eleven i kreativitet och "ta sig församhet" (initiativkraft) och genom interaktion med andra nå djupare förståelse av kunskapens delar. För detta krävs nämligen också stora detaljkunskaper som med fördel kan läras in genom traditionella metoder. Det är kombinationen "struktur" och "fria arbetssätt" som är viktig här. Alla elever klarar inte friare arbetssätt och där måste läraren lägga större vikt vid det strukturerade och mer tydliga metoderna. Det handlar alltså om att hitta lärare som behärskar både de äldre metoderna i kombination med strukturerade ämnesövergripande och projektinriktade metoder. Vad vi inte behöver är lärare som släpper allt fritt utan struktur. Risken är då att man får en negativ kunskapssyn överförd till eleven som inte rimmar med samhällsutvecklingen. Enklare uttryckt: elever utan struktur riskerar att inte veta var de ska ta vägen med sitt kunskapssökande och de tappar då intresset för lärande överhuvudtaget (skolk). Den andra ytterligheten är inte heller bra (att endast de traditionella metoderna används med kadaverdisciplin) eftersom för mycket utantillkunskaper inte långsiktigt är värt något då samhället utvecklas så fort och kunskaperna snabbt blir inaktuella. Dessutom blir elever i hög grad uttråkade (skolk).

Och detta belade Dewey empiriskt grunden till på 1800-talet ! Snacka om gamla goda metoder....Vad man måste se till är alltså att lära eleverna ett positivt förhållningssätt till lärande så att de ute i samhället blir nyfikna och bra på att lära sig nya saker som är aktuella. De flesta organisationer som idag går i konkurs är de som inte tillräckligt snabbt kan ställa om sin kunskap till nya förändrade förutsättningar.

Vad är då felet ? Varför uppfattas skolan som flummig ? Jo för att skolan inte fullt ut arbetar som Lpo94 är konstruerad. Dels beror detta på okunskap. Det är inte lärarnas fel utan felet ligger i att de inte erbjudits tillräcklig kompetensutveckling kring läroplanens syften och pedagogiska modeller. Det andra skälet är en kultur där förändring ses som jobbigt men även en upplevd risk för att många lärares befintliga kunskaper går in i devalvering, dvs. blir mindre värd.

Så den flummighet som anges i debatten är delvis felriktad mot läroplanen men också understödd från vissa konservativa krafter i skolsystemet som inte vill se devalvering på sin status som lärare (vilket är fullständigt obefogat).

Många skolor, säkert 20%, har klarat denna resa och också visat på väldigt fina resultat och många av dessa skolor har slopat timplanen, dvs. den lagstiftade garanti föräldrar har i antal timmar undervisning som barnet har rätt att få.

No comments: